När jag strar pa stranden och kollar pa mina tva blabör.
Jag brukar tänka sa eftersom dom ser ut som tva blabär.
Mina students i bla hjälmar langt ut till havs.
Idag var jag sa glad för hon var sjukt mycket bättre en igar, relaunchade body draggade med en hand stabilt osv. Det är soft när man kommit förbi krasch stadiet.
Jag maste ha världens bästa jobb. Sen gar man tillbaka över stranden och kollar upp mot Hi-Life. Det ser ut som en oas.
Nu har jag tränat i 3 dagar, 9 dagar kvar sen maste handle eler dangle passen sitta.
Tränar varje dag en timme efter jobbet.
Sa nära som jag komidag har jag inte vart förut.
Om än att det ser hemskt ut och fortfarande är en meter att jobba in men den känns achivieble eller hur det stavas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar